Hur har ditt första år som förbundsrektor sett ut?

– Det har varit ett ganska annorlunda år. Under de första månaderna var vi fortfarande i pandemi. Det fanns en besvikelse i organisationen över att inte få öppna upp och återgå till det normala. I februari förändrades världsläget radikalt då Ryssland startade krig mot Ukraina. Vi ställde snabbt om för att bli en aktör som kunde stötta med verksamheter för nyanlända. Sedan gick vi in i en omstartsfas men upptäckte ganska snart att verksamheten inte längre fungerade på samma vis som den gjort före pandemin. Omstarten fick ställas om till en nystart för att navigera i efterdyningarna av pandemin.

Under året har vi arbetat mycket med kvalitetsutveckling och digitalisering. Vi har haft en stor satsning inom hållbarhetsområdet och Agenda 2030. Tillsammans med flera medlems- och samarbetsorganisationer har vi arbetat inom områdena existentiell hälsa och psykisk ohälsa.

I oktober gjorde vi en stor satsning på kompetensutveckling och genomförde Sensus medarbetardagar.

Överordnat detta år har också varit att stärka ett gemensamt Sensus, tillsammans med regioncheferna är vi i konstruktiva samtal i hur vi blir bättre tillsammans, delar och helhet. Inför framtiden och i de utmaningar som vi står i tror jag det är oerhört viktigt med en gemensam förståelse och riktning.

Kan du berätta mer om medarbetardagarna?

– Syftet med medarbetardagarna var att samla ihop organisationen och få ses igen men också att rusta oss för framtiden och staka ut en gemensam riktning. Rubriken var ”Ett starkt Sensus för folkbildning i en ny tid”. Dagarna handlade bland annat om ett gemensamt Sensus där vi blir starkare tillsammans, innovativ verksamhetsutveckling där vi blir relevanta för dem vi är till för och hur vi i större utsträckning kan möta bidragsgivarnas krav.

Vilka utmaningar står Sensus och folkbildningen inför?

– För det första har vi det folkbildningspolitiska läget. Folkbildningen har blivit kraftigt ifrågasatt de senaste åren. Vi tar kritiken på allvar och lägger stor kraft på att utveckla och förstärka vårt kvalitetsarbete. Samtidigt är det viktigt för oss att skapa en förståelse kring de delar av kritiken som vi inte tycker är befogad eller sann.

Det andra är att ett nytt bidragssystem införs 2024. Vi vet hur förslaget ser ut men vi vet inte exakt vad som blir verklighet i förslaget. Idag har vi ett system som bygger på kvantitet. I framtiden får vi ett mer kvalitetsorienterat system. Därtill kommer respektive studieförbunds särart att bli viktigare i det nya systemet jämfört med idag. För Sensus del tror jag att det kommer att vara positivt. Vi är trygga i vår identitet och våra målområden.

Utöver detta lever vi i en omvälvande tid med många komplexa samhällsutmaningar.

Hur bidrar Sensus till demokratin?

– Det gör vi på flera sätt. Vi stärker föreningslivet i att utvecklas som demokratiska organisationer. Vi arbetar för att få fler människor digitalt delaktiga och därigenom öka möjligheterna att delta i samhällslivet. Vi erbjuder sammanhang där människor får komma till tals och tillsammans med andra bilda sig, utveckla sina åsikter och demokratiska värderingar. Demokrati är inte bara valdagen – det är framför allt vardagen.

Det vi kan bli bättre på är att stå upp för det demokratiska utrymmet mot de krafter som hotar och urholkar demokratin. Vi behöver höja vår röst mer i den typen av frågor.

Avslutningsvis, vad tycker du om ditt nya jobb?

– Det har gått drygt ett år sedan jag tillträdde som förbundsrektor. Det mesta är hanterbart och jag tycker att vi utvecklas och gör bra saker. Det som förvånar mig är att jag tycker att det är så kul. Att det skulle vara meningsfullt och intressant var jag trygg med, men lusten förvånar mig. Jag tycker att det är riktigt roligt att gå till jobbet.

Det känns både hoppfullt och spännande att gå in i 2023. Vi vill göra skillnad och bidra till en bättre värld, ett bättre samhälle. Oavsett våra roller i Sensus är vi viktiga i det arbetet, vi är alla byggstenar i samma katedral. Jag är glad för att vi hjälps åt!