Kvalitetsarbete

Så här arbetar Sensus med kvalitet

Sensus uppgift är att skapa bra folkbildningsverksamhet för deltagare och de föreningar och organisationer vi samarbetar med. Som studieförbund ska vi också leva upp till våra bidragsgivares krav och statens mål med folkbildningen. Ett systematiskt och strukturerat kvalitetsarbete är viktigt för att vi ska vara säkra på att vi gör rätt saker på rätt sätt, men också för att ge oss möjlighet att utveckla och förbättra vår verksamhet och våra rutiner.

Förbundsstyrelsebeslut om extra satsning på kvalitet

Ett flertal incidenter inom studieförbundsvärlden under de senaste åren har lett fram till att villkoren för olika bidrag skärpts och kraven på internkontroll ökat. Många åtgärder har vidtagits, både hos oss på Sensus och gemensamt mellan alla studieförbund.

Efter att Sensus förbundsstyrelse i mars 2021 fattat beslut om en extra satsning på kvalitetsarbete har arbetet intensifierats och flera förbättringar har genomförts. Idag har Sensus ett robust kvalitetsledningssystem som lägger fokus på processorienterade arbetssätt och som gör det tydligt vilka processer som ska vara lika inom hela Sensus. Vi har påbörjat arbetet med att skapa riskregister i alla delar av organisationen, en förutsättning för att vårt arbete med att hantera risker blir både systematiskt och återkommande.

Antikorruptionspolicy, visselblåsning och synpunktshantering

I arbetet med att förebygga eller upptäcka brister i verksamheten har tre aktiviteter prioriterats under året. Antikorruptionspolicyn tydliggör vår nolltolerans mot alla former av korruption, både i den egna verksamheten och i relation till dem vi samarbetar med. Med ett gediget visselblåsarsystem har vi nu ett bra stöd för att hantera tips från medarbetare, förtroendevalda och arbetssökande som inte fångas upp i våra normala rutiner. Visselblåsartjänsten ger lagligt skydd för den som har en arbetsrelaterad relation till Sensus. Som ett komplement har också en rapporteringskanal för synpunkter och klagomål från externa parter lanserats.

Sammantaget gör dessa tre åtgärder att vi dels får bättre förutsättningar att undvika att fel uppstår, dels får möjlighet att agera om det skulle visa sig att det misstänks förekomma överträdelser av ramverk, ekonomiska oegentligheter eller felaktig användning av bidrag. Det kan även ge oss konkreta tips och idéer på hur vi kan utveckla och förbättra verksamheten.

Internkontroll

En väl fungerande intern kontroll är en viktig grund för en stabil och tillförlitlig verksamhet. Vi har under året ytterligare stärkt processen kring den del av internkontrollen som har koppling till stats-, region- och kommunbidrag. Sensus internkontroll består av rimlighetskontroller, risk- och väsentlighetsanalyser, löpande kontroll och egenkontroll, efterkontroll samt registerbaserade kontroller och intygande av revisorer.

Den interna kontrollen innebär att all statsbidragsberättigad verksamhet kontrolleras i en systematisk process utifrån fastställda rutiner. Verksamheten kontrolleras dels löpande och vid fastställda tidpunkter under året, dels efter avslutat verksamhetsår. Med stöd av riskanalyser och rimlighetskontroller granskas varje arrangemang för att kontrollera att rapporteringen av bland annat studieplaner, deltagare och ekonomiska underlag är korrekt. Tillsammans med branschorganisationen Studieförbunden i samverkan arbetar vi proaktivt med att upptäcka brister och felaktigheter, bland annat genom att samköra närvarolistor för att upptäcka dubbelrapporteringar samt genom att all närvarorapportering sker digitalt med bank-id som verifiering.

Alla medarbetare och ledare i Sensus ska vara väl insatta i statens folkbildningsmål, vad som gäller för verksamhet med statsbidrag och de värderingar som uttrycks i Sensus identitet. För att hålla kunskapen levande och aktuell genomför vi interna utbildningar, för löpande dialog, använder vår samlade erfarenhet och lär av varandra. När vi ställs inför frågor som rör etik- och gränsdragning tar vi hjälp av den samlade kompetens som finns i Sensus kvalitets- och etikgrupp. Där förs fortlöpande samtal om hur villkor ska tolkas och vad som är god folkbildning för Sensus.

Riksförbundet har under året även samlat ledamöter, valberedare och verksamhetsrevisorer inom Sensus till digitala utbildningstillfällen. Likaså har gemensamma riktlinjer som stöd till valberedare och verksamhetsrevisorer utarbetats.

Förbättringar under 2022

  • Tydliggörande av en gemensamoperativ ledning inom Sensus
  • Inrättandet av en intern kvalitets- och etikgrupp med representanter från alla regioner och riksförbundet
  • Ett gemensamt årshjul framtaget för den löpande kontrollen i alla regioner
  • Antikorruptionspolicy
  • Lansering av visselblåsartjänst
  • Lansering av tjänst för synpunkter
  • Gemensamma riktlinjer för förtroendevalda verksamhetsrevisorer
  • Gemensamma riktlinjer för valberedare
  • Gemensamt program för ledarutveckling
  • Förbättrade rutiner vid utbetalning av kostnadsersättningar
Agenda2030
HELA SVERIGE

Hållbar folkbildningsvecka – en nationell satsning på Agenda 2030

Under två veckor i november bjöd Sensus med samarbetsparter in till den nationella satsningen “Hållbar folkbildningsvecka”. Veckorna var fyllda med fysiska och digitala arrangemang på olika platser i landet. Under hållbarhetsveckorna kunde du medverka i allt från workshops i stresshantering genom att måla och lära dig sy om begagnade kläder, till föreläsningar om situationen i Afghanistan och samtal om inre utveckling som en väg till att göra hållbarhetsmålen till verklighet.

Bildkollage från Hållbar folkbildningsvecka 2022.
Hållbar folkbildningsvecka 2022.
Nyanlända
SVEALAND

Kurser i svenska och skapande aktiviteter för människor från Ukraina

När Ryssland invaderade Ukraina våren 2022 stod folkbildningen inför nya utmaningar med flyktingströmmar på väg mot Europa och Sverige. Folkbildningen och Sensus agerade snabbt och många aktiviteter riktade mot de ukrainska flyktingarna har genomförts under året.  

Ett exempel från Sensus i Dalarna är en ambulerande cirkusskola där både ukrainare, svenskar och andra asylsökande erbjudits att delta för att skapa en naturlig integration i det svenska samhället. Ett annat exempel från flera håll i landet är språkkurserna “Svenska från dag ett”. Där har personer som söker asyl, eller är flyktingar från Ukraina, och inte har rätt att studera svenska på SFI erbjudits undervisning i svenska språket.

En deltagare i cirkusskolan lär sig cykla på enhjuling.
En deltagare i cirkusskolan lär sig cykla på enhjuling.
Material
HELA SVERIGE

Klimatagendan – Sverige ställer om

Tillsammans med tankesmedjan Global Utmaning och flera fack- och studieförbund har Sensus tagit fram ett folkbildningspaket i två delar om klimatomställning. Målet är att öka kunskapen om klimatkrisen och ge verktyg som leder till handling. Materialet är kostnadsfritt att använda och finns tillgängligt online.

Person som sitter och tittar på en datorskärm som visar en e-kurs-
E-kursen Klimatnyfiken är den första och fristående kursdelen i Klimatagendans folkbildningspaket.
Kultur
STOCKHOLM-GOTLAND

Cultural Footprint

Under våren 2022 startade projektet Cultural Footprint i Stockholm – ett kultur- och musikprojekt som vänder sig till unga kreatörer som blivit påverkade av covid-19. Projektets mål är att hjälpa unga artister och kreatörer att utveckla sitt entreprenörskap och öka deras jobbmöjligheter genom att använda digitala lösningar. Projektet är ett projekt inom Erasmus+ som är EU:s utvecklingsprogram för utbildning, idrott och ungdomsverksamhet. I detta projekt samarbetar Sensus med organisationer från Nederländerna, Grekland, Italien och Tjeckien.

En kvinna står och pekar på en datorskärm inför deltagare.
Alexandra Thomaidou från OECON talar under de medverkande projektparternas möte i Stockholm.
Plattform
HELA SVERIGE

Lansering av Sensus digitala plattform för Agenda 2030

Under året lanserade Sensus en digital plattform för Agenda 2030 på sensus.se. Syftet med webbsidan är att uppmuntra till folkbildning om de 17 hållbarhetsmålen och synliggöra hur Sensus kan vara en samarbetspart för civilsamhällesaktörer som vill utveckla sitt arbete med Agenda 2030.

Montagebild på en dator mot grön bakgrund, på datorskärmen visas Agenda2030-sajten på sensus.se.
Startsidan för Agenda2030-sajten på sensus.se.
Projekt
Östra götaland och Stockholm-Gotland

Projekt för att minska det digitala utanförskapet

Närmare 6% av svenskarna lever i ett digitalt utanförskap, vilket betyder att de sällan eller aldrig använder internet. Under året som gått har Sensus drivit projekt för att skapa folkbildningsverksamhet kring hur det digitala samhället fungerar och minska det digitala utanförskapet. I Stockholm har seniorer, funktionsnedsatta och utlandsfödda fått lära sig grundläggande IT-kunskaper i projektet Från utsatt till insatt, och i region Östra Götaland har man genomfört totalt 12 studiecirklar på 8 olika orter i mobiltelefon-användning och teknik för seniorer i projektet Bli mer digital.

Två äldre personen sitter mitt emot varandra på en bänk utomhus med en dator mellan sig.
I studiecirkeln “Bli mer digital” får seniorer lära sig att hantera smartphones och ny teknik.
Projekt
SKÅNE-BLEKINGE

Inner Development Goals (IDG)

Inner Development Goals (IDG) är ett ramverk över de förmågor, kvaliteter och färdigheter vi som individer behöver för att uppnå Agenda 2030. Under året har en arbetsgrupp i Skåne-Blekinge arbetat med att undersöka hur Sensus och folkbildningen kan arbeta med IDG. Arbetsgruppen har genomfört workshops, frukostföreläsningar och utbildningstillfällen. Planen är att framöver utöka IDG:s roll i folkbildningen genom utbildningar och en "verktygslåda" som kan användas både internt och externt.

Material
HELA SVERIGE

Studiematerialet Hur skapar vi fred med jorden?

Hur skapar vi fred med jorden är ett studiecirkelmaterial som fördjupar hållbarhetsarbetet i församlingar och lokalsamhällen. Syftet med materialet är att tillsammans utforska hur vi som skapade medskapare kan frigöra hopp och handlingskraft i omställningen till ett hållbart samhälle där vi lever i fred med jorden, varandra och hela skapelsen. Den kompletterar och förankrar övrigt hållbarhetsarbete i församlingar, organisationer, föreningar och stärker församlingars roll i lokalsamhället, med grunduppdraget att "återupprätta skapelsen". Materialet är framtaget i ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Sensus och Medskaparna, och är del av Svenska kyrkans satsning Färdplan för klimatet.

Montagebild studiematerialets fyra delars framsidor i förgrunden, en solig skog i bakgrunden.
De fyra delarna av studiematerialet “Fred med jorden”.
Webbinar
Västra sverige

Det finns framtidshopp – en onlineserie om och för framtiden

Sensus, Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet bjöd under våren 2022 in till fyra webbinarier på temat hållbarhet och Agenda 2030 med särskilt fokus på “mål 13 – bekämpa klimatförändringarna”. Serien erbjöds som öppna kulturarrangemang och många medlemmar från Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningens deltog.

En kvinna sitter framför en dator och ler.
Föreläsningar
Norrland

Rätt att må bra

Erfarenheter av diskriminering, minoritetsstress och stigmatisering påverkar barn och ungas välmående och hälsa. För att lyfta barns rätt till hälsa på jämlika villkor arrangerade Sensus, tillsammans med Rättighetscentrum Västerbotten och samverkansparterna Röda Korset och Västerbottensteatern, en föreläsningsserie i fyra delar: Rätt att må bra. Föreläsningstillfällena kopplades till lokala temaveckor och internationella temadagar, med ett barnrättsperspektiv som genomgående röd tråd. Föreläsningarna genomfördes med stöd av Region Västerbotten.

Montagebild från inbjudan till föreläsningsserien, med bilder och namn på föreläsarna Saga Becker, Christine Bylund, Hanna Wallensteen och Lotta Oman.
Föreläsarna Saga Becker, Christine Bylund, Hanna Wallensteen och Lotta Oman.
Kvalitetsarbete

Så här arbetar Sensus med kvalitet

Sensus uppgift är att skapa bra folkbildningsverksamhet för deltagare och de föreningar och organisationer vi samarbetar med. Som studieförbund ska vi också leva upp till våra bidragsgivares krav och statens mål med folkbildningen. Ett systematiskt och strukturerat kvalitetsarbete är viktigt för att vi ska vara säkra på att vi gör rätt saker på rätt sätt, men också för att ge oss möjlighet att utveckla och förbättra vår verksamhet och våra rutiner.

Förbundsstyrelsebeslut om extra satsning på kvalitet

Ett flertal incidenter inom studieförbundsvärlden under de senaste åren har lett fram till att villkoren för olika bidrag skärpts och kraven på internkontroll ökat. Många åtgärder har vidtagits, både hos oss på Sensus och gemensamt mellan alla studieförbund.

Efter att Sensus förbundsstyrelse i mars 2021 fattat beslut om en extra satsning på kvalitetsarbete har arbetet intensifierats och flera förbättringar har genomförts. Idag har Sensus ett robust kvalitetsledningssystem som lägger fokus på processorienterade arbetssätt och som gör det tydligt vilka processer som ska vara lika inom hela Sensus. Vi har påbörjat arbetet med att skapa riskregister i alla delar av organisationen, en förutsättning för att vårt arbete med att hantera risker blir både systematiskt och återkommande.

Antikorruptionspolicy, visselblåsning och synpunktshantering

I arbetet med att förebygga eller upptäcka brister i verksamheten har tre aktiviteter prioriterats under året. Antikorruptionspolicyn tydliggör vår nolltolerans mot alla former av korruption, både i den egna verksamheten och i relation till dem vi samarbetar med. Med ett gediget visselblåsarsystem har vi nu ett bra stöd för att hantera tips från medarbetare, förtroendevalda och arbetssökande som inte fångas upp i våra normala rutiner. Visselblåsartjänsten ger lagligt skydd för den som har en arbetsrelaterad relation till Sensus. Som ett komplement har också en rapporteringskanal för synpunkter och klagomål från externa parter lanserats.

Sammantaget gör dessa tre åtgärder att vi dels får bättre förutsättningar att undvika att fel uppstår, dels får möjlighet att agera om det skulle visa sig att det misstänks förekomma överträdelser av ramverk, ekonomiska oegentligheter eller felaktig användning av bidrag. Det kan även ge oss konkreta tips och idéer på hur vi kan utveckla och förbättra verksamheten.

Internkontroll

En väl fungerande intern kontroll är en viktig grund för en stabil och tillförlitlig verksamhet. Vi har under året ytterligare stärkt processen kring den del av internkontrollen som har koppling till stats-, region- och kommunbidrag. Sensus internkontroll består av rimlighetskontroller, risk- och väsentlighetsanalyser, löpande kontroll och egenkontroll, efterkontroll samt registerbaserade kontroller och intygande av revisorer.

Den interna kontrollen innebär att all statsbidragsberättigad verksamhet kontrolleras i en systematisk process utifrån fastställda rutiner. Verksamheten kontrolleras dels löpande och vid fastställda tidpunkter under året, dels efter avslutat verksamhetsår. Med stöd av riskanalyser och rimlighetskontroller granskas varje arrangemang för att kontrollera att rapporteringen av bland annat studieplaner, deltagare och ekonomiska underlag är korrekt. Tillsammans med branschorganisationen Studieförbunden i samverkan arbetar vi proaktivt med att upptäcka brister och felaktigheter, bland annat genom att samköra närvarolistor för att upptäcka dubbelrapporteringar samt genom att all närvarorapportering sker digitalt med bank-id som verifiering.

Alla medarbetare och ledare i Sensus ska vara väl insatta i statens folkbildningsmål, vad som gäller för verksamhet med statsbidrag och de värderingar som uttrycks i Sensus identitet. För att hålla kunskapen levande och aktuell genomför vi interna utbildningar, för löpande dialog, använder vår samlade erfarenhet och lär av varandra. När vi ställs inför frågor som rör etik- och gränsdragning tar vi hjälp av den samlade kompetens som finns i Sensus kvalitets- och etikgrupp. Där förs fortlöpande samtal om hur villkor ska tolkas och vad som är god folkbildning för Sensus.

Riksförbundet har under året även samlat ledamöter, valberedare och verksamhetsrevisorer inom Sensus till digitala utbildningstillfällen. Likaså har gemensamma riktlinjer som stöd till valberedare och verksamhetsrevisorer utarbetats.

Förbättringar under 2022

  • Tydliggörande av en gemensamoperativ ledning inom Sensus
  • Inrättandet av en intern kvalitets- och etikgrupp med representanter från alla regioner och riksförbundet
  • Ett gemensamt årshjul framtaget för den löpande kontrollen i alla regioner
  • Antikorruptionspolicy
  • Lansering av visselblåsartjänst
  • Lansering av tjänst för synpunkter
  • Gemensamma riktlinjer för förtroendevalda verksamhetsrevisorer
  • Gemensamma riktlinjer för valberedare
  • Gemensamt program för ledarutveckling
  • Förbättrade rutiner vid utbetalning av kostnadsersättningar
Kvalitetsarbete

Förbättringar 2022

Här nedan kan du i korthet läsa om några av de kvalitetsförbättringar som gjorts under 2022.

Gemensam operativ ledning

Förbundsrektor och regionchefer träffas regelbundet för att diskutera Sensus utveckling och fatta beslut i frågor som är viktiga för verksamheten.

Inrättande av intern kvalitets- och etikgrupp

Sensus har länge haft en nationell etikgrupp men har nu vidgat det till att inkludera kvalitetsutveckling. Gruppen består av representanter från alla organisationsdelar som träffas regelbundet under hela året.

Gemensamt kvalitetsårshjul

För att skapa bättre struktur i den löpande kontrollen av verksamhet finns nu ett gemensamt årshjul framtaget som innefattar alla organisationsdelar.

Antikorruptionspolicy

Genom framtagandet av vår Antikorruptionspolicy tydliggör vi vår nolltolerans mot alla former av korruption, både i den egna verksamheten och i relation till dem vi samarbetar med.

Lansering av visselblåsartjänst

Med ett gediget visselblåsarsystem har vi nu ett bra stöd för att hantera tips från medarbetare, förtroendevalda och arbetssökande som inte fångas upp i våra normala rutiner.

Tjänst för synpunkter

Som ett komplement till visselblåsarsystemet har också en rapporteringskanal för synpunkter och klagomål från externa parter lanserats.

Riktlinjer för revisorer

För våra förtroendevalda verksamhetsrevisorer som finns i våra organisationsdelar finns nu gemensamma riktlinjer så att vi även i revisionsarbetet ska göra lika vad gäller kvalitet.

Riktlinjer för valberedare

Gemensamma riktlinjer som stöd för valberedare har utformats och digitala utbildningstillfällen har erbjudits.

Gemensamt program för ledarutveckling

Stora kliv har tagits inom framtagandet av Sensus gemensamma ledarutvecklingsprogram som ska gälla alla ledare oavsett geografisk hemhörighet.

Förbättrade utbetalningsrutiner

Nya, förbättrade rutiner vid utbetalning av kostnadsersättningar har tagits fram för att kvalitetssäkra och förtydliga hur sådana utbetalningar får och ska ske.